Så var det jag och mina fjädrar igen.
Fjädrar är ju inget nytt ... vita mjuka och "ulliga", påfågelfjädrar eller fjädrar från pärlhöns. Men nu är jag mer inne på mer skogsfågel eller fasan, det känns lite murrigt och höstigt. Även om jag kanske inte älskar dessa två brudbuketter med fjädrar, så tycker jag de är härligt dramatiska och inspirerande. För egentligen behöver man ju inte tycka om något för att bli insirerad ... Det räcker ju att det som inspirerar har något som "väcker" något hos en ... Eller?
Vad tycker ni? Hur är det för er?
•
Me and my feathers - again.
Feathers are nothing new ... the white, soft and "woolly" ones, peacock or feathers from guinea fowl. But now I'm more into grouse or pheasant, birds from the forest. It feels a bit dark and autumn like. Although I may not love these two bridal bouquets with feathers, but I think they are wonderfully dramatic and inspiring. In fact, you don't need like somthing to be insirerad ... The ting that inspires you just have to light the fire in you ... Or?
What do you think? How is it for you?
Foto bouquetbridal.blogspot.com, coricook.net
Stämmer precis, man behöver inte älska nåt för att bli inspirerad. Bara man blir berörd så kan man tänka vidare.
SvaraRaderaHa de bra!