Hej på er alla blomsterälskare! Jag heter Charlotte, och bloggar på Trädgårdsflow sedan snart ett år tillbaka. Jag är en passionerad trädgårdsälskare och stortrivs både med en spade i handen och leriga stövlar på fötterna, men också med att inta en Ferdinandstil och flanera omkring och bara njuta. Tycker att alla aspekter av trädgårdslivet är energigivande. Jag har funderat över varför vi blir så lena i sinnet av blommor. Kan det vara vackerheten som når in till vårt innersta och rör oss med fjäderlätta rörelser i själen? Eller är det känslan av att få hålla en gnisslande tulpanbukett som frigör glädjehormoner hos oss? Eller är det dofterna som får oss i trans? Eller är det färgerna som talar till våra behov för stunden? Eller är det energin en yvig sommarbukett sprider med sin närvaro? Eller är det stilfulla och enkla en enstaka ros signalerar? Eller är det lugna och vilsamma några grässtrån i en hög smal vas skänker ett rum? Eller är det glädjen att barfota, en varm sommarmorgon, plocka sig en bukett från den egna trädgården?
Skulle inte kunna tänka mig ett liv utan blommor och grönska. Att vi behöver omge oss med grönska för att må bra är konstaterat. Det räcker med att kunna se ett träd från ett fönster där man bor för att höja livskvaliteten och friskhetsfaktorn, till skillnad mot om man inte kan det. Och blommor.... ja, blommor är juvelerna i den välgörande grönskan och de vitaminer vi behöver få tillgång till för att må riktigt bra.
Vi förflyttar oss tillbaka i tiden... Jag är kanske 10 år. har min bästa korg på armen som en gammal korg jag fått av min mormor. I handen har jag en sax. Det är sommarlov och jag är på jakt efter blommor. Bästa stället är i vägkanten… där växer många olika sorter. Favoriterna är rosa rölleka (ju mörkare desto finare), prästkrage, blåklocka och gräs av olika slag. När alla blommor är plockade gör jag i ordning buketter. Gräsen är viktiga och finns alltid med. Det här är en favoritsysselsättning jag ägnar mig åt ofta under somrarna som liten.
I tonåren såg jag till att plocka stora och väldoftande buketter för att ha i mitt rum. Alltid placerade på nattduksbordet så att ha dofterna skulle vara nära, nära... framförallt på morgnarna. Att vakna en försommardag och det första du ser och känner är en bukett med blommor, kan inte ge en bättre start på dagen. Det gjorde mig len som i sinnet som tonåring. Säsongen började med blommande hägg, sen blev det syrén och rosor, men även blandade buketter med lite av varje. I bland har jag funderat över varifrån jag fick mitt trädgårds- och blomintresse. Föds man med det? Eller är det något man med turliga omständigheter tillägnar sig?
Jag kan få sådana wow-upplevelser av duktiga floristers kreativa och vackra buketter. Kombinationer och tekniker man aldrig skulle kunna föreställa sig och som får en att tappa hakan. Det gillar jag!! Men också mer traditionella buketter där blommorna kanske mera spelar huvudrollen än själva arrangemanget. Eller hur gullig är inte en i hopknölad vårbukett plockat av en litet barn, där stjälkarna är så korta att de är svåra att sätta i en vas. Och de där generösa och lyxiga sommarbuketterna där man kan slösa ordentligt från trädgårdens prakt. Alla har de sin egen charm och uttryck.
Nu när det är vinter och svårt att hitta den grönskande energin utomhus, frossar jag i inomhusblomster på ett sätt jag inte gör under de andra årstiderna. Saknaden av en vaken trädgården lindras en aningens av spirande vårlökar och färgsprakande tulpanbuketter på köksbordet. Men även om det är svårt att tro det just nu... är det inte länge kvar tills våren är här och den härliga blomstersäsongen i trädgården börjar igen. Jag längtar!
Foto Charlotte Andersson
www.tradgardsflow.blogspot.com
What a pity that the translator does not work.
SvaraRaderaI can not read what you wrote about Charlotte's wonderful blog, but I always love to visit her blog!!
Wish you a happy Sunday! Warm regards, Ingrid
O no !! translating not working right now!! i can not read this.......happy sunday Charlotte....love love Ria....xxx....
SvaraRaderaTror nog att det är en kombination av allt nämnt som gör oss så lena i sinnet. De spelar på de flesta av våra sinnen.
SvaraRaderaOch nog är många av oss födda med en kärlek till sånt som växer, kanske genetiskt för att det var så viktigt för överlevnad (mer då i form av jordbruk).
Kul att läsa om dina minnen som barn med korgen på armen, barnbuketter är det vackraste som finns.
Kramar,
Annelie
Så fint skrivet, Charlotte, jag känner igen mig i mycket. Jag tror de flesta människor kan hitta en beröringspunkt med växter om man bara får en chans att upptäcka den. Krama ett träd, plocka en bukett blommor eller bara ligga på en äng och stirra upp i himlen. Själavård.
SvaraRaderaKram